Ukrainas största energiföretag, DTEK, har planer på att bygga 1 GW förnybar energi i EU fram till 2030,

Ukrainas största energiföretag, DTEK, har planer på att bygga 1 GW förnybar energi i EU fram till 2030,

Ukrainas största energiföretag, DTEK, har planer på att bygga 1 GW förnybar energi i EU fram till 2030, avslöjar Recharge exklusivt. Medan Ukrainas egna förnybara energiindustri befinner sig i kaos kommer DTEK:s enhet för grön energi att fokusera på att bygga solprojekt i Italien, Spanien och Portugal samt vindkraftsparker i Skandinavien.

Detta står i skarp kontrast till EU:s planer att potentiellt importera stora mängder grön energi från Ukraina. I sommarens EU-vätgasstrategi utpekade Europeiska kommissionen Ukraina som en potentiell källa till grön vätgas och förnybar elektricitet som Europa kan behöva för att uppfylla sitt mål om nettointe utsläpp före 2050.

En del av anledningen till detta särskilda intresse är att den före detta sovjetrepubliken liberaliserade sin elmarknad 2019 och strävar efter att flytta sitt kraftsystem från nuvarande nätintegration med Ryssland och Vitryssland till att vara fullständigt integrerat med EU:s elmarknad före 2025.

Ukraina har också som mål att hämta 25% av sin totala energimix från förnybar energi fram till 2035, jämfört med cirka 5% år 2019. Landet har även ett system med fast prissättning (FIT) för vind- och solprojekt. Dessutom har landet god solinstrålning och vindhastigheter, samt en mycket lägre befolkningstäthet än de flesta EU-länder (med undantag för de baltiska staterna och Skandinavien), vilket innebär att det finns gott om tillgänglig mark för att bygga ekonomiskt hållbara förnybarprojekt.

DTEK, som har stora verksamheter inom olja och gas samt kolbrytning, och genererar en fjärdedel av Ukrainas el, har till och med som mål att uppnå nettointe utsläpp före 2040 och har redan installerat 1 GW vind- och solenergi i landet.

Trots dessa förutsättningar borde förnybarmarknaden i Ukraina vara livlig, men den befinner sig faktiskt i kaos. Landet introducerade sitt FIT-system för att stödja tillväxten av förnybar energi redan 2008. En statlig byrå, kallad Guaranteed Buyer, var ansvarig för att köpa kraft från vind- och solprojekt och fördela de garanterade betalningarna till utvecklare.

Men liksom i Spanien i början av 2010-talet underskattade regeringen hur mycket förnybar energi som skulle produceras, och följaktligen tog det statliga nätoperatören, Ukrenergo, som skulle ge mest av Guaranteed Buyers inkomst, slut på pengar förra året för att uppfylla sina lagliga åtaganden.

Ukrenergo började minska sina betalningar till Guaranteed Buyer i januari 2020 och betalade ingenting i mars och april, vilket innebar att förnybarutvecklare inte fick några pengar för den energi de producerade. Specifikt var solkraft ett problem. I slutet av 2016 hade landet installerat 955 MW solkraft, men vid den 31 december 2019 hade detta tal växt till 5,94 GW, enligt Internationella förnybara energiorganet (IRENA). Jämförelsevis hade vindinstallationer bara nått 1,26 GW vid slutet av 2019, även om det innebar en fördubbling av installationerna på ett enda år.

Den 30 april 2020 skuldade Ukrenergo Guaranteed Buyer 10,9 miljarder hryvnor (390,5 miljoner dollar), och det senare stämde det förra. Utvecklarna och deras fordringsägare började också stämma Guaranteed Buyer.

"Detta satte oss i ett likviditetsproblem", säger Maris Kunickis, VD för DTEK Renewables. "Vi kunde inte betala tillbaka bankerna [för lån], vi kunde inte betala fordringsägarna [som hade köpt gröna obligationer], vi kunde inte ens betala lönerna till våra anställda. Det var ett stort, stort problem."

Energiorganisationen European Energy Community, som bildades för att etablera en paneuropeisk energimarknad genom att utvidga EU:s ramverk till icke-EU-stater i sydöstra Europa, ingrep som medlare mellan den lokala förnybarindustrin och den ukrainska regeringen.

I juli nåddes en kompromissöverenskommelse, och den 17 november antog det ukrainska parlamentet en ny lag som möjliggjorde för regeringen att garantera Ukrenergos skuldförpliktelser och betala tillbaka skulderna över tid. Samtidigt inkluderades retroaktiva FIT-sänkningar - en 15% sänkning för solprojekt på megawattskala och 7,5% för vind byggda 2015-2019. FIT-systemet skulle också fasas ut för solenergi vid slutet av 2022 och för vind vid slutet av 2023, med omedelbara 60% sänkningar för nya solprojekt över 75 MW.

Den 26 november skuldade Guaranteed Buyer utvecklarna 26,2 miljarder hryvnor (938 miljoner dollar). Regeringen skulle betala tillbaka 40% av dessa pengar före slutet av 2020, med resten under 2021. Men regeringen har ännu inte släppt dessa medel.

Krisen har lämnat en dålig smak i munnen för Ukrainas förnybar- och finanssektor. Även om FIT fortsätter i ytterligare två år är landets vind- och solindustrier i stort sett på paus, förutom konstruktionen av redan finansierade projekt. Till exempel, den 1 mars undertecknade DTEK Renewables och Vestas ett joint

Tilbage til blog

Indsend en kommentar

Bemærk, at kommentarer skal godkendes, før de bliver offentliggjort.